Charkprodukter får sin fina och välkänt rosa färg från
natriumnitrit (E250), som också är smakförhöjande.
Livsmedelsindustrin hävdar att nitritens främsta uppgift som
konserveringsmedel i charkprodukter och fisk är att hämma
tillväxten av den bakterie som ger upphov till
botulinumförgiftning.
Finns
det hälsorisker vid intaget av nitritbehandlade
köttprodukter?
Kombinationen av
nitrit/nitrater och proteiner kan ge upphov till
nitrosaminer, skriver ett antal svenska läkare i en
artikel (1).
Nitrosaminer kan i sin tur omvandlas i kroppen till starkt
cancerframkallande ämnen, skriver Olov Sterner i sin bok
"Förgiftningar och miljöhot", 2003 (2).
Enligt livsmedelsverket finns det inte tillräckligt mycket
bevis för att säkerställa ett tydligt samband mellan ett
måttligt intag av nitritbehandlade produkter och ökad
förekomst av cancer. Dock har samband rapporterats mellan
vissa sorters cancer, till exempel cancer i magsäck, och
högt dagligt intag av nitrosaminhaltiga produkter (3).
Nitrit
finns även naturligt i vissa livsmedel, till exempel spenat
och rödbetor, och kan bildas av bakterier i tarmkanalen.
Finns
det då hälsorisker vid intaget av nitrithaltiga grönsaker?
Grönsaker som innehåller nitrit innehåller också c-vitamin
som är känt för att hämma bildningen av nitrosaminer, enligt
artikeln "Effekt av
c-vitamin på
bildningen av N-nitroso-prolin i urinen" (1).
Finns
det andra risker med nitrit?
Sorbater (E200-E203) som används som tillsatser i till
exempel bröd, ost och margarin kan reagera med nitrit och ge
upphov till nitrosaminer, säger Robert Sjunnesson i en
artikel om konserveringsmedel (5).
De cancerframkallande ämnen som bildas vid nitrosaminers
omvandling i kroppen kan orsaka skador på den genetiska
koden och ge upphov till mutationer och cancer om kroppens
reparationsförmåga överskrids.
Kan man förbättra kroppens reparationsförmåga?
Vetenskapsmän i Storbritannien (6)
har konstaterat att matvanor spelar en viktig roll när det
gäller metabolism och
inaktivering av cancerframkallande ämnen. En
viktig grupp av födoämnen som har stor betydelse i de här
sammanhangen
är sådana som innehåller antioxidanter. Inom den här
kategorin ingår till exempel citrusfrukter, sojaprodukter,
grönt
te, broccoli, tomat, rosmarin och gurkmeja (7).
Å andra sidan påverkar dålig näringsstatus och stress
kroppens reparationsförmåga negativt
(8).
Sammanställning av Xiomara Holmbäck, Tekn. Dr.
Referenser:
(1) "Effekt av C-vitamin på bildningen av
N-nitroso-prolin i urinen" av Hildegard Halling, Bengt-Göran
Österdahl och John Carstensen
http://www.2000taletsvetenskap.nu
(2) "Förgiftningar och miljöhot" av Olov Sterner
(2003)
(3) Livsmedelsverkets
hemsida (www.slv.se)
(4) Sveriges konsumenter i samverkan (www.konsumentsamverkan.se)
(5) Konserveringsmedel i livsmedel av Robert Sjunnesson,
biphome.spray.se/robertvarberg
(6)
Institute for food research. United Kingdom (
www.ifr.bbsrc.ac.uk)
(7) All about phytochemicals.
(www.chiro.org/nutrition/FULL/Phytochemicals.html)
(8) Principles of biochemical toxicology av John Timbrell,
2000.
